Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

Att arbeta evidensbaserat innefattar både ett förhållningssätt och en process, vilket ställer krav på den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie användes och artiklarna valdes utifrån systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, från fyra olika länder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ?Klinisk bibliotekarie?, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete.Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ?Klinisk bibliotekarie?.Metod: Studien har en kvalitativ design.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på Evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

The purpose of this thesis is to shed light on how evidence-based librarian and information practice (EBLIP) is understood and practised at some Swedish hospital libraries, and also to analyze how EBLIP functions as a strategy to bridge the gap between research and practice as described by Haddow & Klobas. The theoretical framework for the study is partly based on Haddow & Klobas description of the gap between research and practice in the field of LIS and partly a description of the EBP-process which plays a key role in the use of EBLIP. Interviews have been done with four people, three librarians, all with management experience, and an academic development officer, active at three different hospital libraries where EBLIP is practiced. All informants believed that it is important to make use of research results in order to improve services and practice. In their efforts to apply the research findings the informants face a number of hindrances, which indicates a gap between research and practice.

Detta arbete är en teoretisk studie där syftet är att se om s.k. Health TechnologyAssessment (HTA) är ett arbetsverktyg som leder till evidensbaserad vård vidöverburenhet. Definitionen överburen graviditet är när graviditetslängden är mer än 42+0graviditetsveckor, eller mer än 294 dagar. Under januari ? mars 2007 genomfördes ettmini-HTA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att granska artiklar gällandeöverburenhet.

Introduktion Patientinformation/patientundervisning är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på bästa sätt. Ett evidensbaserat arbetssätt är idag en nödvändighet/viktig del av svensk sjukvård, men för att patientinformationen ska fungera optimalt är det viktigt att även sättet den förmedlas på vilar på enevidensbaserad grund. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att utifrån Patricia Benners domän om sjuksköterskans undervisande och vägledande funktion, studera hur förmedling av evidensbaserad omvårdnad till patienten är beskriven i litteraturen. Metod Litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar hade som grund ett evidensbaserat omvårdnadsperspektiv, och artiklarna har analyserats då det gällde patientinformation/patientundervisning utifrån en av Benners sju domäner, den som handlade om den undervisande och vägledande funktionen.

Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar, vilket är rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med åldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar används på Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbättring av upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att få svar på syfte och frågeställningar användes både en enkät samt en fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer på respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.